Länkbygge är vägen till bättre placeringar i sökmotorerna, och det är det för att Google är byggt på idén att länkar är röster. Ju fler röster ett website har, desto viktigare måste det rimligen vara. Det var tanken bakom Larry Page och Sergey Brins sökmotor, algoritmen hette PageRank, och den är fortfarande grunden under hela systemet. Det var också det som skilde Google från de andra sökmotorerna på den tiden, som egentligen bara var länkkataloger.
Det betyder att du inte behöver en byrå för att komma igång. Du behöver en lista över ställen som tar emot, en rytm du kan hålla, och tålamod nog att inte förstöra det för dig själv i vecka två.
Bygg listan först, inte länkarna
Misstaget jag ser oftast hos dem som börjar själva är att de öppnar den första katalogen de hittar, lägger tre timmar på att skriva en beskrivning, och sedan aldrig kommer vidare. En timme lagd på att samla 30 ställen du VET tar emot är värd mer än tre timmar lagda på ett.
När listan finns kan du arbeta dig neråt i den istället för att leta från början varje gång du har en halvtimme över. Det är hela skillnaden mellan att ha en uppgift och att ha ett projekt som aldrig blir klart.
Rytmen betyder mer än mängden
När du startar en kampanj behöver tillflödet av länkar ungefär motsvara det sajten brukar få. Brukar ditt website få 2 eller 3 länkar i månaden ska du inte börja med att bygga 100. Det ger en mycket onaturlig bild, och du riskerar att få alla devalverade. Det skadar dig inte direkt, men det är slöseri med tiden du precis lagt ner.
Bygg istället över en längre period och skruva upp långsamt. Det låter tråkigt, och det är det, men det är det enda sättet som håller på lång sikt.
Ankartexter är där folk kör i diket
Säg att du har en sajt om diskmaskiner. Du äger inte diskmaskiner.se, så du har en annan domän, låt oss kalla den diskmaskinskungen.se. Varje gång du bygger en länk använder du ankartexten "diskmaskiner", och du har kanske redan hundra länkar med exakt den texten. Sajten drar iväg och klättrar närmare toppen.
Och så en dag gör den inte det längre. Exakt match på ett enda ord, upprepat hundra gånger, är det tydligaste mönster som finns på att någon sitter och bygger länkar. Variera. Använd ditt varumärkesnamn, använd hela meningar, använd den nakna URL:en, använd "läs mer här". Det ser rörigt ut i ett kalkylark, och det är precis poängen.
Tio länkar från tio ställen slår hundra från ett
Om alla dina länkar kommer från samma typ av källa, vare sig det är bloggar, kommentarer eller sociala bokmärken, har du ingen länkprofil, du har ett mönster. En naturlig profil har en jämn fördelning av olika typer, och om en typ är tydligt överrepresenterad är det där arbetet börjar.
Samma sak gäller var på sajten länkarna landar. De flesta pekar alldeles för mycket mot förstasidan. Sprid dem över undersidor, kategorier och artiklar, för det är så det ser ut när någon länkar för att de vill, inte för att du bad dem.
Omnämnanden utan länk räknas också
Något folk missar: ett omnämnande av ditt varumärke utan hyperlänk är fortfarande en signal. Blir du nämnd i en artikel utan länk har du ändå fått ut något. Jaga inte länken varje gång, och skicka absolut inget surt mejl om det.
Arbetet tar aldrig slut
Det här är ingen kampanj du kör i tre månader och sedan är du klar. Länkar försvinner, sajter stänger, sidor raderas. Konkurrenterna bygger vidare under tiden. I samma stund du slutar börjar du glida bakåt, och att ta sig tillbaka tar längre tid än det tog att komma dit.
Det är den tråkiga sanningen med att göra det själv. I gengäld behåller du varenda krona, och du lär dig vad som faktiskt fungerar på din egen sajt istället för att få en månadsrapport du ändå inte läser.